Månadens Bild – September

söndag, 30 september, 2012
Bild från september 2008

Bild från september 2008

Månadens bild blir denna gång en tillbakablick…

Det är nu fem år sen jag skaffade min första systemkamera (en Nikon D40x) och började fotografera annat än semester- och festbilder.
Det är ganska intressant att titta på sina bilder från några år tillbaka och se vilka delar av fotograferingen man redan då hade lite koll på och vad man gjorde helt galet.

Den här bilden tog jag strax utanför Malmö i september 2008, dvs. ungefär ett år efter att jag började fotografera. Den är i mitt tycke helt okej och definitivt en av de bästa bilderna jag tog det året.
Jag ”rotade” fram raw-filen, gjorde en ny framkallning av bilden och mina nuvarande kunskaper i bildbehandling lyfte helt klart bilden ett snäpp mot den versionen jag hittade i arkivet.

Man kan konstatera att jag redan då förstod att man är tvungen att vara ute tidigt för att finna det bästa ljuset då bilden är tagen 06.02.
Kompositionen är väl också helt okej, däremot är den tekniska kvaliteten på bilden en mindre katastrof och valet av bländare, slutare och fokuspunkt hade blivit ett helt annat om jag tagit bilden idag.
Men det är väl tur att man har lärt sig något genom åren som gått sedan dess. :)

I dag på förmiddagen körde jag förbi den här platsen och kunde konstatera att den fortfarande är sig lik även om det gamla trädet har tröttnat och ramlat ner i vattnet.

/Peter



Workshop i Strömstad

söndag, 16 september, 2012
Vi hade varm och fint ljus på lördagskvällen

Varmt och fint ljus på lördagskvällen

Den gångna helgen har vi haft en workshop långt upp i norra Bohuslän. Denna gången var jag med Patrik och höll en ”Grunderna i Landskapsfotografering” i Strömstad.

Vi hade förmånen att få tillbringa helgen med ett härligt gäng glada och vetgiriga fotografer som gjorde det lätt för oss att göra vårt jobb och det var aldrig långt mellan skrattsalvorna.

Vi fotograferade på Saltö som ligger strax sydväst om Strömstad och deltagarna fick uppleva stor variation när det gällde väder och ljusförhållanden, allt ifrån en solnedgång med varmt fint ljus till en gråmulen morgon med lite svårare ljus att handskas med.
Som vanligt förundras man över utvecklingen som sker på endast ett par dagar och hur deltagarna snabbt börjar tänka komposition och ljus mm. på ett helt annat sätt än de gjort tidigare.

Belöningen för helgen får vi under bilddiskussionen på söndagsförmiddagen då deltagarna väljer ut några bilder som vi tillsammans tittar på och diskuterar kring.
Det var väldigt fina bilder med stor variation som visades och man kan knappt tro att vi alla varit på samma ställe och fotograferat.

Tack till alla inblandade för en rolig och givande helg och jag hoppas att vi snart ses igen. :)

/Peter



Resa i Canyonland – Del 4

tisdag, 11 september, 2012

Sista delen i berättelsen om förra resan till USA kommer här. Nu har vi kommit till Zion.

Zion är en nationalpark som är väldigt populär bland fotografer den här tiden på året. Det är egentligen ganska trevligt eftersom man får tillfälle att prata med och lära känna framförallt amerikanska fotografer. Men det har också sina baksidor vilket vi fick se när vi första kvällen passerade bron över Virgin River.
Amerikanerna älskar sina ikonlandskap och The Watchman i Zion är ett av de mer kända. På den lilla smala bron stod runt 25 fotografer och trängdes för att ta samma bild. Det är visserligen en vacker vy, men redan fotograferad tusentals gånger och det hela kändes en aning överdrivet.

Kaos på bron över Virgin River

Kaos på bron över Virgin River

Men att vara i Zion utan att fotografera The Watchman är lite som att vara i Paris utan att ha besökt Eifeltornet, så nästa kväll var vi ändå där och tog en bild. Som tur var hade inte riktigt lika många fotografer letat sig dit den kvällen.

The Watchman

The Watchman

Hösten var lite sen, och när vi kom till Zion hade de riktigt fina höstfärgerna inte hunnit utvecklats nere i dalen. I stället körde vi upp i bergen mot parkens östra sida och där på lite högre höjd, hittade vi vad vi ville ha.
Det var allt ifrån gula cottonwood träd till knallröda lönnar blandat med kala träd som redan tappat sina löv. En otroligt häftig blandning av färger. Bäst att fotografera var träden som stod i skuggan, indirekt belysta av de soldränkta bergväggarna runt omkring.
Behöver jag säga att vi var här mer än en gång under vistelsen i Zion.

Härliga Höstfärger

Härliga Höstfärger

Knallröd Lönn i kontrast mot ett kalt Cottonwoodträd

Knallröd Lönn i kontrast mot ett kalt Cottonwoodträd

Lite för snabbt kom sista dagen i Zion innan det var dags att åka hemåt och då hade vi bestämt oss för att göra en vandring till den tubformade canyonen The Subway. När vi hämtade vårt tillstånd, som man måste ha för att få göra vandringen, sa parkvakten att den skulle ta runt tre och en halv timme, men vi gjorde den på under två och då tog vi det ändå ganska lugnt.
Tillbakavägen är lite mer ansträngande då man strax innan man är tillbaka vid parkeringen måste ta sig upp för en riktigt tuff brant, som ärligt talat höll på att ta livet av mig.

Nu är det ingen lek längre!

Nu är det ingen lek längre!

The Cascades

The Cascades

Strax innan man når fram till The Subway kommer man till The Cascades som är en serie små fina vattenfall och lite längre fram hittar man det häftiga fenomenet The Chute eller The Crack som många kallar den.
Det är en par decimeter bred spricka i berget där i stort sett allt vatten från bäcken North Creek samlas och forsar igenom. Både fallen och sprickan är väl värt att stanna vid och egentligen minst lika spännande fotomotiv som The Subway.

The Chute

The Chute

Men ska man fotografera forsande vatten rakt uppifrån som jag gjorde, rekommenderar jag att skruva fast eventuella filter ordentligt. Till Patriks stora munterhet hade jag inte gjort det och resten kan ni nog räkna ut själva.
Efterson jag gärna bjuder på mig själv och erkänner min klantighet bjuder jag på en film som Patrik passade på att filma medan jag letade filter i det svinkalla vattnet. :)
Förutom den komiska situationen visar filmen också hur det ser ut på platsen och hur jag tog bilden ovan.

The Subway som var målet med vandringen gjorde mig inte heller besviken, även om det också är ett motiv med en vy som är minst sagt väldokumenterat.
De märkliga formerna och färgerna i sandstenen blandat med turkost vatten i djupa hål i marken är en syn som är väl värd vandringen dit och man förstår snart varför stället har fått sitt namn.

The Subway

The Subway

Patrik gjorde även en film inifrån The Subway som kommer här.

Den härliga dagen fick bli avslutningen på mitt fotoäventyr i Sydvästra USA för den här gången. Med mig hem hade jag minnen och intryck som har satt sig djup i själen.
Om fyra veckor åker vi tillbaka och numera har även jag en varm dunsovsäck att ta med mig. :)

Då var den här lilla berättelsen slut och jag får tacka Patrik för lånet av hans fantastiska filmer.
Jag hoppas ni tyckte det var trevligt att följa med på resan.

/Peter



Publicerad i CameraNatura

söndag, 9 september, 2012
Omslaget till CameraNatura nr 3-12
Omslaget till CameraNatura nr 3-12

I fredags (7 sep) kom senaste numret av naturfototidsskriften CameraNatura. I den är jag publicerad med hela 12 sidor plus att jag fick omslagsbilden. :)

CameraNatura tycker jag är den finaste tidsskriften för naturfoto i norden och att min första större publicerade artikel platsar i just den tidningen gör mig riktigt glad och lite stolt.
Min del i numret heter ”Höstfärger i Canyonland” och består av bilder och text från min senaste resa till ökenlandskapen i Sydvästra USA.

Tidningen är tryckt på finare och tjockare papper än en ”normal” tidsskrift och är alltid fylld med högklassiga bilder och texter. Den är definitivt värd att ta en titt på och kanske påbörja en prenumeration.   

/Peter



Resa i Canyonland – Del 3

tisdag, 4 september, 2012

Här är del 3 i min reseberättelse. Vi har nu kommit till vad som nog var resans höjdpunkt Grand Staircase of Escalante.

Escalante är ingen nationalpark utan ett national monument vilket gör att det inte är så tillrättalagt och exploaterat som i nationalparkerna.
Vi slog upp tältet på en liten campsite strax söder om Boulder Mountain. I närheten av den ligger Long Canyon som vi besökte under dagen.
Long Canyon är en några kilometer lång och ca 100 m bred canyon där vi åter kom att utnyttja det speciella canyonljuset och hittade några riktigt fina höstträd att fotografera.

Ett träd med fina färger i Long Canyon

Ett träd med fina färger i Long Canyon

Morgonen efter var planen att åka upp på Boulder Mountain och fotografera aspar. Visserligen var vi sent ute och de hade redan tappat sina löv, men med sina vita stammar är de ju ändå dekorativa motiv.
Den natten kröp temperaturen ner till ca sju-åtta minusgrader och jag förbannade än en gång min sovsäck, samtidigt som jag var glad att vi åtminstone hade tjocka vinterjackor som hjälpte till att hålla värmen. 

Is på tältet morgonen efter en kall natt
Is på tältet morgonen efter en kall natt
Uppe på berget var det inte heller så njutbart. En stark vind i kombination med kylan gjorde att åtminstone jag den morgonen hade lite svårt med motivationen för att skapa bra bilder.  
Uppe på Boulder Mountain var det som sagt också kallt
Uppe på Boulder Mountain var det som sagt också kallt

Vi lämnade också ganska snabbt berget, åkte söderut till samhället Escalante, fyllde på med proviant och svängde sen in på Hole in the rock road som är en väg rakt ut i vildmarken.

Vid Hole in the rock road finns det häftiga Devils Garden som är ett ställe med märkliga hoodos som bildats genom nötning av vind och vatten under miljontals år.
Det är visserligen ett ganska begränsad område, med kanske ett tjugotal färgskiftande skulpturer, men här finns många vinklar att testa och kompositioner att göra.
Här träffade vi också för första gången Reb Babcock (coolt namn, eller hur? Nåt sånt skulle man heta :) ) som är en amerikansk fotograf vilken kom att bli en god vän till oss.
Han hängde med oss några dagar och vi kommer att träffas nu i oktober igen, när vi kommer till Utah.

Natt i Devils Garden
Natt i Devils Garden
Morgon i Devils Garden
Morgon i Devils Garden

I det här området finns också slot canyons, varav Zebra Canyon kanske är den mest kända. Den var tyvärr vattenfylld när vi var där, men vi blev inte lottlösa för det, utan hittade i stället till Spooky Canyon och den är verkligen inte något dåligt alternativ.

Spooky Canyon är riktigt trång och man fick gå på sidan med stativet framför och kameraväskan bakom sig och ibland var det så trångt att man inte kunde vrida på huvudet.
Men när vi väl var inne i berget var belöningen desto större.
De färger, former och ljus vi fick uppleva är en av de häftigaste naturupplevelser jag varit med om och det var nästan bara vi som var där. Jag kan ärligt inte säga hur länge vi var där inne. Jag blev helt tagen av intrycken, tiden flög iväg och det blev många bilder.

Inne i Spooky Canyon
Inne i Spooky Canyon
En till från Spooky Canyon
En till från Spooky Canyon

Här kommer en kort film som Patrik filmade på mig och Reb en bra bit inne i berget.
Den kan ge er en känsla av hur trångt det var i Spooky och ibland kände man små klaustrofobiska tendenser. 

 

Från Escalante körde vi vidare söderut mot Zion NP.
Vi låg någon dag före planeringen så vi beslöt att på vägen dit stanna en natt vid Bryce Canyon NP.
Det är också ett ställe värt att besöka med dess skådespel av hoodos i en dal som kan liknas vid en amfiteater.
Framförallt morgonen vid Bryce Canyon var väldigt fin med ett magiskt ljus och jag fick några riktigt trevliga bilder med mig därifrån. 

Kvällsljus i Bryce Canyon
Kvällsljus i Bryce Canyon
En magisk morgon vid Bryce
En magisk morgon vid Bryce

Så snart det fina morgonljuset vid Bryce Cayon hade ebbat ut fortsatte vi mot Zion NP.

Fortsättning följer i del 4…



Workshop på norra Öland

måndag, 3 september, 2012
Sen kväll vi Byrums raukar

Sen kväll vid Byrums raukar

Då var det säsong för workshops med Creative Adventures igen. Den gångna helgen var vi på norra Öland med ett glatt gäng bestående av 14 deltagare, Patrik, Magnus och jag själv som assisterande lärare/ledare.

Den här gången handlade workshopen om ”Landskap – Avancerade tekniker” och vi gick igenom olika tekniker att ”stacka” och ”stitcha” bilder samt hur man använder de lite mer komplicerade tilt/shift-objektiven.

Vi bodde på Pensionat Grankullavik, som fungerade perfekt som bas för en fotoworkshop med god mat, bra lokaler, fin utsikt och trevliga ägare. Vi besökte Neptuni Åkrar, Trollskogen, stranden vid Fagerrör och Byrums raukar.
Vädret och fotoförhållandena kunde ha varit bättre men blev ändå helt okej med tanke på det utlovade regnovädret. Vi fick ställa in fototillfället på fredagskvällen (pga. av ösregn) och istället offra den planerade sovmorgonen på lördagsmorgonen.

Det är otroligt kul och lärorikt att vara med och hålla en sån här workshop. Man ser med glädje hur deltagarna utvecklas dag för dag och under bilddiskussionerna visade det upp många riktigt bra bilder. Det är också kul att få lära känna nya trevliga människor som dessutom verkade väldigt nöjda med helgen och vad det hade fått lära sig.

Som alltid när man är med och håller i workshops blir det inte så mycket tid för egen fotografering, men på lördagskvällen när det blivit så mörkt att de flesta började packa ihop sina prylar tog jag fram kameran och tog ett par bilder. Bilden är från Byrums Raukar och den långa exponeringen (nästan två minuter) ger den galna effekten på molnen. :)

/Peter