Pacific Northwest – del 3

tisdag, 17 maj, 2016

Tillbaka i Washington och Olympic NP stack jag ner till Second Beach och den här kvällen såg det lite mer lovande ut med moln inför kvällen.
Det blev i alla fall något som liknade en solnedgång (även om solen försvann ner i molnbank) och lite mer spännande att fotografera.

Solnedgång vid Second Beach

Solnedgång vid Second Beach

Second Beach lite senare på kvällen

Second Beach lite senare på kvällen

Morgonen efter gick jag i brist på bättre idéer dit igen.

Det är en rejäl backe man ska över innan man når stranden så benmusklerna har fått jobba lite den här veckan.
Även den här morgonen var det lite skyar på himlen som livade upp det hela.

Morgon med drag i havet

Morgon med drag i havet

Efter morgonfotograferingen tog jag mig en rejäl tupplur långt in på förmiddagen. Vid det här laget började jag bli lite sliten efter alla tidiga morgnar och sena kvällar med lite sömn som resultat.

Det blev ännu en solig dag, även om det var annat väder på väg in.
Efter att ha tvättat lite kläder åkte jag ut till hamnen i La Push för att spana efter den vithövdade havsörnen och den här gången fick jag se den ordentligt.
Jag fotade dock bara med min kompaktkamera då den har mycket bättre zoomomfång.

Den vithövdade havsörnen (USAs nationalsymbol)

Den vithövdade havsörnen (USAs nationalsymbol)

Det blev en eftermiddag i djurens tecken.
Jag fick se sjölejon på nära håll igen. Jag vet inte om det var samma djur som skrämde skiten ur mig för några dagar sen men han såg inte så snäll ut.

Sjölejon

Sjölejon

Det dök även upp en utter (Sea Otter) men den lyckades jag inte få på bild.
Det fanns också en massa fisk. Men den höll på att rensas.

Nu var dags att hitta på något för kvällen, som skulle bli den sista vid kusten.
Second Beach hade jag klarat av och åkte i stället ut till Rialto Beach.
Jag skrev tidigare att jag förmodligen inte skulle komma dit igen men nu hade jag siktat in mig på den norra delen av stranden som ligger drygt 2,5 kilometer från parkeringen. Där finns det några klippor som såg intressanta ut så det fick bli en promenad dit.
Det visade sig att hela stranden bestod av små stenar som man sjönk ner i när man gick och det var riktigt jobbigt att gå i. Det var faktiskt värre än lös sand och de var en svettig herre som till slut kom fram.

Även den här kvällen hände det saker på himlen och det var riktigt kul att fotografera.
Jag började tidigt, långt innan solnedgången, och med hjälp av ett kraftigt gråfilter kunde jag göra bilder som funkar fint i svartvitt.

Seastacks vid norra delen av Rialto Beach

Seastacks vid norra delen av Rialto Beach

Samma seastacks från andra hållet lite närmare solnedgången

Samma seastacks från andra hållet vid solnedgången

Innan det mörknade började det dra in tunga moln vilket var précis vad jag hade hoppats på då regnskogen stod på schemat de kommande dagarna.

När jag morgonen efter var på plats vid Hoh Rainforest var det mulet och hyfsat att fotografera i. Jag hade i och för sig hoppats på lite regn då det kändes att skogen var väldigt torr, men det här var i alla fall bättre än solsken.

Utsnitt från Hoh Rainforest

Utsnitt från Hoh Rainforest

Jag gick runt ett par timmar på förmiddagen innan jag skaffade en campingplats och tog en paus mitt på dagen.
Då började det droppa från skyn. Alla andra på campingen såg sura ut medan jag satt i bilen och hejade på. Min förhoppning var att jag skulle få bra, fuktiga förhållanden framåt kvällen.

En stund senare öste regnet ner och när det efter ett par timmar fortfarande inte ville sluta satte jag på regnskydd på både mig och kameran och gav mig ut i skogen i några timmar.
När skogen är fuktig blir färgerna om möjligt ännu mer mättade.

En del av roten på ett stort träd i regnskogen

En del av roten på ett stort träd i regnskogen

Det regnade hela natten men lugnade ner sig lagom till morgonen. Eftersom det var nu var mulet kunde jag fotografera långt in på förmiddagen.

Mycket mossa i den här skogen

Mycket mossa i den här skogen

När jag gick runt på en slinga som heter Spruce Trail träffade jag på ett gäng med Elkar (För er som inte vet det är Elk ett stort hjorthjur nästan lika stor som vår älg). Det var en grupp på runt 10 djur och tjuren stod ett 30-tal meter i från mig och stirrade ilsket vilet gjorde att jag snabbt avlägsnade mig (och inte hann ta någon bild).
Strax efter träffade jag på en Park Ranger och berättade vad jag sett. Han sa att det oftast inte var någon fara och att djuren vanligtvis sticker om man klappar högt eller skriker på dom, men han skulle kolla upp det.
En halvtimme senare kom samma Ranger och hämtade mig eftersom de hade stängt slingan. Det var tydligen en argare Elk än vanligt. :)
På väg ut berättade han att de brukar skjuta på Elkarna med paintballkulor om de inte vill flytta sig.
Tidigare på morgonen hade jag också turen att få se en Bobcat vilket här inte är en liten grävmaskin utan amerikas variant av lodjur.

Ett försök att visa lite mer av regnskogens utseende

Ett försök att visa lite mer av regnskogens utseende

Det är svårt att visa på bild hur häftig regnskogen är. Det är också otroligt grönt den här årstiden och jag tror man får jobba rätt mycket med bilderna i efterbehandlingen för att separera nyanser och få bilderna att bli bra.

Jag fick ett meddelande i kameradisplayen så nästa bild fick bli svartvit. :)

Kameran protesterar mot allt det gröna :)

Kameran protesterar mot allt det gröna :)

Svartvit regnskog (jag får jobba lite mer med konverteringen senare)

Svartvit regnskog (jag får jobba lite mer med konverteringen senare)

Efter förmiddagens fotografering började jag röra mig “hemåt” och tänkte ta sista natten innan Seattle i en hamnstad som heter Port Angeles.

På vägen dit passade jag på att besöka en del av nationalparken som heter Sol Duc. Jag gjorde bara ett kort stopp och en kortare promenade ut till ett vattenfall ett par kilometer från parkeringen.
Här är det också en riktigt häftig skog. Eftersom jag visat en hel del vattenfall tidigare får det bli en bild på forsen nedanför.

Forsen nedanför Sol Duc Falls

Forsen nedanför Sol Duc Falls

På väg tillbaka såg jag ett helt ljust träd som stod i bland alla mörkgröna så det blev en tvärnit och en bild.

De vita trädet vid vägen upp till Sol Duc

De vita trädet vid vägen upp till Sol Duc

Sista morgonen och ett sista ryck när klockan ringde vid 04.00.
Målet den här morgonen var att köra upp genom molnen till Hurricane Ridge som ligger 1600 höjdmeter högre än staden och har utsikt över de högsta topparna i Olympic Mountains.
Det visade sig vara ett bra beslut då jag till slut hamnade ovan molnen och kunde få med mig några hyfsade bilder.

En fin morgon uppe på Hurricane Ridge

En fin morgon uppe på Hurricane Ridge

Sen var det dags att köra hela vägen tillbaka till Seattle och ta in på ett hotell.
Bilen ska städas ur (hyfsat) och det ska packas.
Jag ligger precis på gränsen när det gäller vikten på mina väskor så några saker får inte följa med hem. Bland annat de där skorna som blivit blöta och torkat en antal gånger. Nu luktar dom något fruktansvärt och skulle säkert utlösa något larm på flygplatsen, så dom hamnar i en soptunna.

Nu har det blivit dags att åka och lämna bilen och sen ta bussen till flyget. Jag ser inte fram mot den långa resan men om drygt 20 timmar är jag hemma lagom till Europaleague-finalen (Heja Liverpool!!).

Det har varit riktigt kul att besöka det här området som är något helt annat än öknen i sydvästra USA. Vi får se om jag kommer tillbaka. 😉

Tack till er alla som har följt mig på bloggen.

/Peter



Pacific Northwest – Del 2

fredag, 13 maj, 2016

Här kommer fortsättningen på reseberättelsen.

Sista natten ute på Shi Shi Beach kommer jag sent att glömma.
Vi hade placerat våra tält på stranden väl över tidvattenlinjen vad vi kunde bedömma. Extremt hög flod och en väldigt stor våg gjorde dock att jag vaknade vid tvåtiden av att det slog upp vatten mot tältet. Som tur var klarade “sargen” på tältgolvet precis av att stoppa vattnet och hade vågen bara varit någon centimeter högre hade jag, sovsäck, kamerautrustning mm. blivit genomblött.
Nu var det största problemet att sandalerna, som låg utanför tältet i absidern, var på väg till Japan och jag fick hoppa ut och jaga efter dom.
Sen fick jag väcka Reb som sov gott trots att det bara var någon centimeter från att hans tält hade vattenfyllts.

Point of the Arches på Shi Shi Beach

Point of the Arches på Shi Shi Beach

Efter att ha räddat all utrustning fick vi sen sitta ett par timmar vid skogsbrynet i mörkret tills tidvattnet hade sjunkit tillräckligt för att man skulle våga krypa in i tältet igen utan att vara orolig att bli blöt.
Vi var lite arga på oss själva för att vi placerat tälten där vi gjort det men det visade sig att fem-sex andra läger på stranden hade klarat sig sämre och blivit dränkta av vatten, så förmodligen var det en extrem händelse och i normal fall hade nog platsen för tälten varit okej.
I efterhand fick vi veta att det hade varit årets högsta flod och det skulle man kanske haft koll på men nu är man i vilket fall en erfarenhet rikare.
Jag kan nämna att mina skor som torkat så fint under dagen också stod utanför tältet så nu var de blöta IGEN! och dessutom fyllda med sand. :(

Efter att ha vadrat ut från Shi Shi åkte vi tillbaka till Forks som är den enda större orten i trakten. Där fyllde vi på med diverse proviant innan vi åkte ut till kusten igen och ett litet samhälle som heter La Push.

Rialto Beach

Rialto Beach

Den fina solnedgången var på "fel" ställe den här kvällen

Den fina solnedgången var på ”fel” ställe den här kvällen

Vid La Push finns några stränder med sk. ”seastacks”. Rialto Beach samt tre stycken numrerade First, Second och Third Beach.
Den här kvällen testade vi Rialto Beach.
När jag försökte ta mig lite närmare motivet och gick utmed kanten av en lite bukt sköt det plötsligt upp ett stort sjölejon ur vattnet och vrålade, bara några meter i från mig. Det var en häftig naturupplevelse att bli utskälld av ett sjölejon även om jag höll på att göra i byxorna när det hände.
Det var svårt att komma nära motiven på Rialto så det här blev troligtvis det enda besöket på den stranden.

Morgonen efter tog vi oss till Second Beach vilken var mycket finare. Visserligen hade vi inga moln så det blev rätt tråkigt på det viset men dit kommer jag åka tillbaka.

Från första besöket på Second Beach

Från första besöket på Second Beach

Den här dagen var det dags för Reb att åka till Seattle och ta flyget hem till Colorado så vi tog farväl och sen var jag ensam kvar.
Väderprognosen sa varmt och soligt de närmaste dagarna.
Det kan visserligen vara trevligt väder att vistas i men i övrigt är det inte bra på något sätt. Både stränderna och skogen är svåra att fotografera när det är molnfritt så jag tog beslutet att ändra lite i min resplan.
Från början hade jag tänkt avsluta resan nere i Oregon i Columbia River Gorge vilket är ett område med flera fina vattenfall öster om Portland.
Nu bestämde jag mig för att åka dit redan nästa dag och återkomma till stränderna och regnskogen de sista dagarna, då väderprognosen såg bättre ut med mulet och lite regn. :)

Hoh Rainforest

Hoh Rainforest

Från "Hall of the Mosses" i Hoh Rainforest

Från ”Hall of the Mosses” i Hoh Rainforest

Dagen efter började jag tidigt och tog en en sväng till Hoh Rainforest innan solen hade gått upp och innan jag åkte södeut mot Portland.
I den skogen kan man vandra runt länge och fotografera om förhållanden är de rätta. Jag hoppas det blir det till helgen så jag få till lite mer spännande bilder än jag gjorde den här morgonen.
Jag kommer förmodligen slita ut de gröna pixlarna på min sensor den här resan.

En till från den tempererade regnskogen

En till från den tempererade regnskogen

Väl framme i Columbia River Gorge var det 27 grader varmt och strålande solsken. Det innebar att jag fick gå upp långt innan soluppgången och stanna uppe efter att solen gått ner för att det skulle bli några vettiga bilder på vattenfallen.

Vy över Columbia River Gorge med Columbia River

Vy över Columbia River Gorge med Columbia River

Första kvällen gick jag upp till ett vattenfall som Wachlella Fall.

Wachlella Fall från lite avstånd.

Wachlella Fall från lite avstånd.

Tidigt första morgonen vandrade jag upp till ett fall som heter Punchball Fall och det började med drygt tre kilometer uppför så då vaknade jag i alla fall.

Vattenfallet Punchball Fall

Vattenfallet Punchball Fall

Metlako Fall som ligger på väg upp till Punchball

Metlako Fall som ligger på väg upp till Punchball

På eftermiddagen besökte jag Oneonta Waterfall som ligger längst inne i en ravin. Det visade sig vara runt 1,5 meter djupt vatten att ta sig igenom för att nå hela vägen in till fallet. Jag kände inte för att bada så pass mycket i det kalla vattnet så jag nöjde mig med bilder från ravinen och knädjupt vatten.

Ravinen vid Oneonta Fall

Ravinen vid Oneonta Fall

Man skymtar fallet längst in i ravinen.

Man skymtar fallet längst in i ravinen.

Columbia River Gorge är ett väldigt fint område med djungelliknande skog och flera fina vattenfall utmed Columbiafloden men efter nästan två dagar med vattenfall kände jag mig nöjd och vände tillbaka norrut mot Washington igen. Men först ett par vattenfall till varav ett som heter Latourell påminner väldigt mycket om hur det kan se ut på Island och det som är mest känt och heter Multnomah.

Latourell Fall påminner mycket om Island

Latourell Fall påminner mycket om Island

Multnomah som är det näst högsta vattenfallet i USA

Multnomah som är det näst högsta vattenfallet i USA

Nu hoppas jag på lite tur med vädret de sista dagarna av resan.

/Peter



Pacific Northwest – Del 1

tisdag, 10 maj, 2016

Jag brukar ju försöka skriva några reseberättelser och visa lite bilder under mina resor. Hittills har sena kvällar och mycket transporterande gjort att jag helt enkelt inte har haft tid så det får bli en lång första del som ni förhoppningsvis orkar läsa.

Nu ligger jag i mitt tält långt ut på en avlägsen strand (Shi Shi Beach) och skriver på min telefon.

Shi Shi är en riktigt härlig plats. Vi vandrade ut hit i går och ska gå tillbaka i morgon, så i dag är det en lugn dag då vi bara hänger på stranden, spanar efter vithövdade havsörnar eller går runt bland tidvattenpölarna och tittar på anemoner, sjöstjärnor mm.

Det är nu drygt 1,5 vecka sedan jag landade i Seattle.
Jag mötte upp med Reb (som hänger med en stor del av resan) på ett motell innan vi dagen efter gjorde en lång bilkörning ner till norra Kalifornien och Redwoodskogarna.

Gigantiska träd i Jedediah Smith SP.

Gigantiska träd i Jedediah Smith SP.

Vi började i Jedediah Smith SP som är trollsk skog där man spelat in scener i Star Wars filmerna och tydligen även den senaste Jurassic Park filmen (som jag inte har sett).

Även om jag visste att redwoodträden skulle vara stora blir man ändå fascinerad av deras storlek och hur otroligt höga dom är. Jag hade också snokat rätt på var man kunde hitta några av de största träden vilket inte är något man visar upp för allmänheten.

Jag vid ett av de största Redwoodträden.

Jag vid ett av de största Redwoodträden.

Dagen efter kollade vi in Lady Bird Johnson Grove och Prairie Creek men det var Jedediah som hade den klart finaste skogen så vi vände tillbaka dit den tredje dagen.

En vy från Jedediah Smith SP.

En vy från Jedediah Smith SP.

Höga Redwoodträd i en trolsk skogsmiljö

Höga Redwoodträd i en trolsk skogsmiljö

Jag hade hoppats att rodedendrona skulle blomma som en matta under träden och att det skulle bli lite dimma men så blev det inte. Det var bara några enstaka buskar som hade börjat blomma. Tyvärr var vi lite för tidigt ute.

Några få rododendron vid Lady Bird Johnson Grove.

Några få rododendron vid Lady Bird Johnson Grove.

Några få rododendron vid Lady Bird Johnson Grove.

En sista bild från Redwoodskogarna

Efter Redwoodskogarna åkte vi norrut för några dagars kustfotografering längs Oregonkusten. Vi började vid Samuel H Boardman SP som är ett parti med höga klippor ner i havet. Där hade jag kollat in en speciell vy som jag ville se om jag kunde fotografera. Vi letade några timmar men just den stigen som jag tror ledde ner dit var avstängd för ett fågelskyddsområde. Så det fick bli några andra vyer i stället.

En bild från Samuel Boardman SP vid Oregonkusten

En bild från Samuel Boardman SP vid Oregonkusten

Det är rejält höga klippor här och även om jag inte är höjdrädd är det lite läskigt att stå nära kanten när det är något som liknar rullgrus som underlag. Så jag ”fegade” lite och tog mitt rep och band fast mig i ett träd så det skulle ta stopp om olyckan skulle vara framme. :)

Kvällssol vid Samuel Boardman SP

Kvällssol vid Samuel Boardman SP

Morgonljus vid Samuel Boardman SP

Morgonljus vid Samuel Boardman SP

Dagen efter åkte vi vidare till Bandon Beach vilket är något helt annat. Här är det en sandstrand med sk. seastacks. Dvs klippor som sticker upp ur havet.

"Wizards Hat" vid Bandon Beach

”Wizards Hat” vid Bandon Beach

Här kunde jag för första gången testa mina egenpåhittade stativfötter för sandstränder, tillverkade av trugor till stavar för turåkning. Ni som har fotograferat vid stränder vet ju hur irriterande det är när stativet sjunker ner vid varje våg som kommer in, men min ”uppfinning” fungerade perfekt. :)

Stativfötter för sandstränder :)

Stativfötter för sandstränder :)

Vi hade soligt och ”lite för fint” väder de första dagarna men nu hade det kommit in en front och det fanns risk för regn de närmaste dagarna.

Nästa stopp på färden var Yachats och på vägen dit stannade vi vid Sea Lion Cave och tittade på sjölejon i en grotta.

Sea Lion Cave

Sea Lion Cave

Runt Yachats finns det lite roliga saker bl.a. ett hål i klipporna där det ser ut som att vattnet försvinner ner i underjorden.

Ett hål i havet i närheten av Yachats, Oregon

Ett hål i havet i närheten av Yachats, Oregon

Nu hade det börjat regna och det i kombination med saltstänktet från havet gjorde att det var ett elände att fotografera. Jag trodde mig dessutom stå på en plats som skulle vara säker för tidvattenvågorna och hade inte mina vadarstövlar på mig.

Där gick jag bet och det kom en våg som räckte mig till knäna. Det tar en sekund för skorna att bli genomblöta och två dagar för dom att bli torra.

Vidare norrut nästa dag mot en plats som heter Cape Kiwanda.
På vägen dit var det tänkt att vi skulle stanna i Depoe Bay och ta en båttur ut på havet för att titta på valar. Nu var det för grov sjö den här dagen så det gick inga båtturer och därmed fick jag inte se några valar.

Klippformer vid Cape Kiwanda

Klippformer vid Cape Kiwanda

Cape Kiwanda är känt för en klippa ute i havet men har också ett parti med stora sanddyner. Uppe i från dessa kan man fotografera några häftiga ”vikar” som havet gröpt ut ur berget. På morgonen kunde vi också hitta några sjöstjärnor när det var ebb.

En sjöstjärna vid Cape Kiwanda

En sjöstjärna vid Cape Kiwanda

Nästa dag gjorde vi en ny längre resa ända upp till Olympic NP i Washington. Första platsen vi besökte här var Ruby Beach som är en av de mer kända stränderna utmed Washingtonkusten.

Ruby Beach

Ruby Beach

Nästa morgon skaffade vi alla möjliga tillstånd som behövs för att vandra ut och övernatta på Shi Shi Beach och nu är vi där.

Vårt läger på Shi Shi Beach. Reb väntar på bättre väder

Vårt läger på Shi Shi Beach. Reb väntar på bättre väder

I går kväll hade jag mina vadarstövlar på mig vilka är av typen där man har skor på sig i dom. Men ännu en gång underskattade jag tidvattnet och hur snabbt det kommer in så jag fick vada i lite djupare vatten än jag tänkt och nu är skorna blöta igen. :(

En bild från Shi Shi. Det är "seastacks" överallt i havet

En bild från Shi Shi. Det är ”seastacks” överallt i havet

Jag avslutar den här första delen av min reseberättelse i dag den 7 maj sittande på en sten vid strandkanten på ett soligt men inte så varmt Shi Shi.

Sen kväll vid Shi Shi Beach

Sen kväll vid Shi Shi Beach

Det kommer dröja ett par dagar innan jag får möjlighet att posta det här så när ni läser har jag troligtvis börjat grotta in mig i regnskogen och påbörjat nästa berättelse.

/Peter