Sydvästra USA 2017 – Del 3

söndag, 12 november, 2017

Efter att jag lämnat av Patrik, Anders och Mats på flygplatsen i Las Vegas var jag själv igen, men bra för någon dag, sen skulle jag ha med mig min amerikanske vän Reb till New Mexico.

Minnet av de fyra svenskarna finns kvar i Valley of Fire likt indianmålningar.

Minnet av de fyra svenskarna finns kvar i Valley of Fire likt indianmålningar.

Jag körde tillbaka mot Valley of Fire och platsen där Reb och hans fru hade ställt upp sin husbil.
Det var på en plats mitt ute i öknen utanför parken, som vi hade kollat upp tidigare i dagsljus. Nu när det var mörkt var det inte lika lätt att hitta.

Jag hade hoppats på något ljus att gå efter men de var riktigt hemliga och helt mörklagda. Jag körde runt på småvägar och letade en bra stund (och fick testa bilens fyrhjulsdrift). Som tur var hade jag plottat in deras position i min GPS-enhet och fick till slut ta hjälp av den för att hitta husbilen.
När jag väl kom fram tog jag och Reb en öl och planerade lite inför veckan i New Mexico och innan jag kröp in i min bil och somnade.
Ryggen var nu i stort sett bra igen och jag var normalt orörlig. :)

Dagen efter drog vi iväg och målet för dagen var Page i Arizona. Det fick bli ett delmål då det är för långt att köra till området i New Mexico på en dag.

Toadstool Hoodos utanför Page.

Toadstool Hoodos utanför Page.

Vi tog in på en camping i Page innan vi snabbt körde ut till Toadstool Hoodos en halvtimme bort. Där har jag varit förut men inte haft så fina förhållanden som nu med moln på himlen under solnedgången.

Morgonen efter gjorde vi det enkelt för oss och körde den korta vägen till Horseshoe Bend som låg ca 15 minuter bort plus lika lång promenad.
Det är visserligen en ikon som blivit fotograferad miljontals gånger men varken jag eller Reb hade varit där. Det var dessutom ett väldigt bar motiv att testa mitt nya 11 mm Irix-objektiv.

Horseshoe Bend med mycket vidvinkel.

Horseshoe Bend med mycket vidvinkel.

Frukost och sen färd vidare österut till första målet som var Shiprock.

Nästan framme mötte vi en herrelös liten hund mitt ute i öknen som såg ganska medtagen ut. Tyvärr kunde vi inte göra så mycket mer än att ge den vatten och lite korv att äta och förhoppningsvis klarar den sig ett tag på det.
Nu är vi djupt inne Navajo-Indianernas reservat och de behandlar tydligen inte sina djur så väl.

En lite rädd hund som fick vatten och en hotdog.

En liten rädd hund som fick vatten och en hotdog.

Shiprock är ett stor ”bergsknalle” som reser sig mitt ute på ökenslätten och efter lite offroadkörning på dåliga vägar slog vi läger vid foten av berget.

Vi tog det lugnt ett tag och höll nästan på att missa solnedgången.
Jag sprang så jag fick blodsmak i munnen men hann upp på en höjd i tid för att fånga det finaste ljuset.

Ship Rock i kvällsljus.

Ship Rock i kvällsljus.

Sen blev det en kall och blåsig natt och väldigt svårt att sova.

Morgonen vid Shiprock var klarblå och vi försökte, men det blev inte mycket av fotograferingen. Dock såg vi hunden igen när vi körde ut så han hade i alla fall överlevt natten.

Vi åkte vidare längre in i New Mexico mot Bisti Badlands. Det är ett område med stenar i alla möjliga former.
Första kvällen där tänkte vi fotografera en samling stenar som kallas för ”The Cracked Egg”.
Vi gick ut ca 3 km till de GPS-koordinater vi fått men hittade inga ägg där, så vi fick börja leta.
Efter någon timme och några kilometer till i benen höll vi på att ge upp.
Då, med lite tur, sprang vi rakt på stenarna och kunde fullfölja planen.

The Cracked Eggs i Bistsi Badlands Wilderness.

The Cracked Eggs i Bistsi Badlands Wilderness.

Fler "ägg" som har kläckts.

Fler ”ägg” som har kläckts.

Fler märkliga former.

Märkliga former.

Sen blev det 3 km tillbaka i totalt mörker och väl framme hittade vi en plats att campa på, några hundra meter från parkeringen vid Bisti de na Sin.

Pasta till middag (igen!) och sen i säng vid 8-tiden. Det närmade sig minusgrader så det var skönare att krypa ner i sovsäcken än att sitta uppe.
Det blev en vansinnigt kall natt och allt i bilen frös till is utom det som var i kylbagen. :)

När klockan ringde vid 05.30 besökte vi ett område alldeles i närheten av där vi campade. Även om det var kallt blev det en ganska fin morgon.

"Vinge" vid Bisti i New Mexico.

”Vinge” vid Bisti i New Mexico.

Sen åkte vi vidare mot Valley of Dreams som var huvudmålet i New Mexico.
Det var en ganska utmanade offroadkörning in till dalen men vi kom fram och hittade ett bra ställe att slå läger på alldeles i närheten av ett område med Hoodos.

Knöliga vägar att ta sig fram på.

Knöliga vägar att ta sig fram på.

Här var det ett fascinerande landskap med ändlösa slätter där vildhästar och prärievargar håller till.

Vildhästar i horisonten.

Vildhästar i horisonten.

Själva Valley of Dreams låg några kilometers vandring bort och framåt kvällen tog vi oss dit.
Jag har sett många helt otroliga områden under mina resor i sydvästra USA men detta tar sig definitivt in på topp-5.
Helt makalösa former som var utomjordiska.

Där fanns också mängder med vad amerikanarna kallar ”Petrified woods”. Det är helt enkelt trä som blivit förstenat.

En förstenad stock.

En förstenad stock.

Man är övertygad om att det är en träbit eller stock tills man känner på den och förstår att det är sten. Riktigt häftigt.

Tyvärr hade vi inga moln första kvällen ute vid Valley of Dreams men jag fick göra det bästa av förhållandena.

Makalösa former i valley of Dreams.

Makalösa former i valley of Dreams.

Sen väntade ytterligare en kall natt med minusgrader, dock inte lika hemsk som förra, innan vi steg upp och jobbade i område närmare vårt läger. Där fanns det också fina saker.

Ett område av hoodos i närheten av vårt läger.

Ett område av hoodos i närheten av vårt läger.

En ganska lat dag och sen vandrade vi ut till Valley of Dreams igen och den här kvällen fick vi lite moln med färger i även om det inte var perfekt.

Dags för frukost i den kalla morgonstunden.

Dags för frukost i den kalla morgonstunden.

Bättre ljus i Valley of Dreams.

Bättre ljus i Valley of Dreams.

En till från Valley of Dreams.

En till från Valley of Dreams.

Morgonen efter fotograferade vi igen bara ett hundratal meter från vårt läger innan det var dags att ta sig ur området.

Bara ett hundratal meter från bilen.

Bara ett hundratal meter från bilen.

Det började närma sig slutet av resan och det har varit många kalla nätter på liggunderlag och det sliter en hel del på kroppen oh knoppen.
Därför bestämde jag att nästa natt skulle bli på ett hotell.
Då vi var på väg tillbaka mot Las Vegas fick det bli vid Grand Canyon.

Det var minst sagt en kontrast att komma dit. Från att ha varit helt själva långt ute i helt öde och tyst natur till hundratals människor vid södra kanten av Grand Canyon där dessutom många beter sig som idioter.

Det blev i alla ett par bilder innan vi tog in på hotellet.

Grand Canyon.

Grand Canyon.

Sen en riktig middag på ett Steakhouse och sen i säng. I en riktig säng! I ett varmt rum!
Otroligt skönt.

05.30 ringde klockan igen och det var väldigt lockande att stan i sängen, men det är inte varje dag man är vid Grand Canyon så vi tog oss upp.

Grand Canyon i morgonljus.

Grand Canyon i morgonljus.

Sen var det dags att sätta sig i bilen för en fem-timmars körning till Overton utanför Valley of Fire och Rebs RV. När vi kommer dit kommer ytterligare två vänner Jan och James finnas på plats.

Kanske blir det någon fotografering i Valley of Fire sista kvällen och morgonen innan hemfärden, annars var det här allt för denna gången.
Tack till er som följt med och läst.

(PS. Alla bilder har behandlats typ en minut i Lightroom så det finns definitivt brister i framkallningen. DS)

Peter


2 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URL

Lämna en kommentar